Dressyrhästen & Jag

Jag tror att någon är extremt avundsjuk på mig för tillfället, på ett sätt som irriterar mig och gnager på mig något så fruktansvärt. För det haandlar om ständiga kommentarer och grundar sig mycket på mitt sätt att rida min häst, viket ärligt talat ingen har något att göra med förutom jag själv. Men för att det irriterar mig och jag behöver bearbeta det, ska jag därför beskriva för er exakt vilken häst det är jag har och varför jag väljer att göra vissa saker jag gör.

 

Jag köpte honom våren 2014, underbart snäll individ med en from blick i ögonen och jag såg något i den hästen. Ingen annan såg det riktigt så som jag, han var hoppriden ganska smal och han var hoppavlad. Han var inte i någon jättebalans, han var väldigt svår att svänga och ställa. Ingen jättehit helt enkelt, och några undrade med full förståelse vad f*n jag skulle med den hästen till. Men jag såg verkligen något i den hästen, jag kände att där fanns något där värt att ta vara på. Han är hoppavlad, hoppad och han hoppar bra. Men varför hoppar du inte honom?

 

Hans förra ägare var mycket skicklig hoppryttare, tävlar upp till 1.40 och har flera olika hästar. Hon had fått honom av sin far, han hoppar riktigt bra och visst finns där kapacitet för honom att gå en 1.40 rent krasst. Men samtidigt finns där en anledning till att han inte gått högre än en 1.10 i sverige, att han endast är felfri i några väldigt väldigt få 90 och 1m klasser. Han har startat minst 50 olika hopptävlingar och det händer samma sak i 95% av fallen, han blir stressad enormt stressad och när denna häst blir stressad får du inte kontakt med honom, han blockerar av och det blir farligt. Jag visste detta när jag köpte honom, hon som ägde honom tyckte det var extremt jobbigt att sälja honom. Men anledningen till att hon sålde honom var att hans psyke helt enkelt inte funkade till hoppning och därför köpte jag honom som dressyrhäst.

Han kommer aldrig att "lära sig" för det handlar inte om att lära sig, det går inte att lära honom att inte bli stressad. Det går att jobba för att få honom att slappna av mer, men det går inte att göra när han utsätts för stress. Han är en exremt kännslig häst som reagerar snabbt på sin omgivning, i dressyren kan jag rida honom ifrån det för dressyren får honom att slappna av. Men i hoppningen går det inte, är han väl stressad, blir han mer stressad av att hoppa.

 

Men tur för oss båda är att jag hoppar bara för att det är kul och för att få lite variation, därför hoppar jag inte högt och jag har inget behov att hoppa högt. Vi är ett dressyrekipage och det passar oss alldeles utmärkt.